Hur mäter man om man är benskör

  • hur mäter man om man är benskör
  • Hur kollar man om man är benskör
  • Hur kollar man om man har benskörhet
  • Hur går mätning av benskörhet till? ett översikt från diagnostiska metoder

    Mätningen kallas på grund av en bentäthetsmätning eller DXA-undersökning, och används för för att diagnostisera benskörhet. DXA står för Dual Energy X-ray Absorptiometry samt är ett lågdosröntgen likt ger enstaka detaljerad foto av benens densitet. beneath en DXA-undersökning lägger ni dig vid en brits medan en röntgenapparat passerar över din kropp, vanligtvis vid höft och ländrygg, för för att fastställa bentätheten i dessa områden.

    En bentäthetsmätning hjälper medicinsk expert att fastställa din fara för för att drabbas från benbrott. detta är ett enkel samt smärtfri analys som ger värdefull upplysning om ditt skeletts tillåtelse. Ifall mätningen visar vid en minskad bentäthet är kapabel läkaren rekommendera lämpliga åtgärder för för att förbättra din benhälsa, exempelvis genom livsstilsförändringar, kosttillskott alternativt läkemedelsbehandling. detta är en viktigt steg för för att förebygga samt behandla osteoporos samt till att minska risken på grund av benbrott.

    Benskörhet samt dess elementär faktorer

    Benskörhet existerar ett status som påverkar många, samt din fara för för att utveckla detta kan variera beroende vid flertalet faktorer, som ålder och kön. Förståelse till dess

    Benskörhet – symtom, orsaker och behandling

    Osteoporos gör skelettet skörare

    Osteoporos, eller benskörhet som det heter på svenska, är ett tillstånd där skelettet blir skörare. Det beror på att nedbrytningen och uppbyggnaden av kroppens skelett inte fungerar som det ska. Benet bryts ner snabbare än det byggs upp, vilket innebär att skelettet blir svagare. Det gör att du lättare kan få en benskörhetsfraktur vid en olycka eller fall där andra, med ett normalstarkt skelett, kanske bara skulle få ett blåmärke eller en lätt stukning.

    Benskörhet innebär benbrott

    Vid benskörhet är det vanligast att få ett benbrott i handled, överarm, höft, ryggkotor eller bäcken. Faktorer som kan påverka bentätheten är ålder, kön, ärftlighet, rökning, motionsvanor, vissa sjukdomar och vissa läkemedel, till exempel kortison eller aromatashämmare vid bröstcancer. Risken för benskörhet minskar om du är fysiskt aktiv.

    Risken större efter klimakteriet

    Vid tillräckligt hög ålder blir nästan alla bensköra. Hos kvinnor minskar benmassan något snabbare efter klimakteriet då mängden av kvinnligt könshormon, östrogen, minskar vilket gör att kvinnor löper en större risk att bli bensköra i tidigare ålder än m

    Är du benskör?

    För de av oss äldre som ännu inte drabbats av benbrott kan det finnas skäl att fundera över om vi ska undersöka vår bentäthet.

    Magnus Eriksson

    Publicerad

    skrev provinsialläkaren i Strängnäs: &#;Staden har erhållit lyktor, väl glest spridda, men i sin mån bidragande att förekomma olyckliga fall och påstötningar under de mörka höstaftnarne.&#; Redan då var man uppenbarligen införstådd med risken att falla och ådra sig benbrott.
    Något som är högst aktuellt för oss äldre, som löper betydligt större risk med tanke på förekomsten av benskörhet, eller osteoporos.

    Vår benmassa är relativt stabil fram till klimakteriet i årsåldern för kvinnor och fram till årsåldern för män. Därefter sker en successiv minskning av bentätheten. När benmassan når en viss nedre gräns benämner man det osteoporos och man uppskattar att ungefär 40 procent av kvinnorna i årsåldern är drabbade. Livstidsrisken för en vuxen kvinna i Sverige att få en fraktur på grund av benskörhet är 50 procent, för män 25 procent, vilket är den högsta kända risken i världen. Denna åldersrelaterade benskörhet kallar man prim

  • hur mäter man om man är benskör