Colon cancer på svenska
•
Tjocktarmscancer och ändtarmscancer
Redan när du får besked om att du tjocktarmscancer eller ändtarmscancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Kontaktsjuksköterskan har ansvar för att planera och samordna rehabiliteringen.
Läs mer om cancerrehabilitering
Det här kan du göra själv
- Bäckenbottenträning kan minska eller bota besvär både vid urin- och avföringsinkontinens.
- Om du har lös avföring, läckage eller trängningar har toalettgympa ofta en bra effekt. Målet med träningen är att du ska få bättre kontroll över dina tarmtömningar.
- Om du har problem med lös avföring kan du behöva undvika mat som är allt för fiberrik eller lösande, som katrinplommon. Be att få träffa en dietist om du behöver vägledning.
Läs mer om bäckencancerrehabilitering
Efterkontroll
Efter din behandling följs du upp för att tidigt hitta återfall som går att bota. Läkaren ska också se till att du får den information och det stöd som du behöver efter din cancersjukdom.
Efterkontrollerna är även viktiga för att se om du har något behov av rehabilitering.
När du är cancerfri
•
Alla patienter med tarmsymtom, anala besvär, blödning och/eller slem per rektum eller smärtor från anus och rektum måste undersökas med rektalpalpation, proktoskopi och rektoskopi. Unga patienter utgör inget undantag från denna regel, kolorektalcancer kan förekomma även vid 20 års ålder.
Även om en potentiell blödningskälla, t ex i form av hemorrojder, upptäcks vid palpation och proktoskopi så måste en rektoskopi göras för att utesluta cancer.
Om patienten har tarmsymtom, anamnes på blod per rektum och ingen blödningskälla upptäcks vid prokto- och rektoskopi, måste koloskopi beställas.
Förutom en noggrann undersökning av analkanal och rektum skall patienten genomgå en allmänundersökning avseende:
Hjärt- och lungstatus
Bukstatus
Palpation av lymfkörtelstationer
Standardiserat vårdförlopp för kolorektalcancer infördes , vilket innebär att vissa alarmsymtom har definierats som ger ”Välgrundad misstanke” och ska föranleda utredning med koloskopi inom 10 dagar.
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:
Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och rektoskopi inte visar annan uppenbar blödningskälla (eller där blödningen kvarstår e
•
Kolorektalcancer
Kolorektalcancer (även känd som tjocktarmscancer, ändtarmscancer, koloncancer eller tarmcancer) är utvecklingen av cancer i kolon eller rektum (delar från tjocktarmen).[1] Detta sker mot följd från onormal tillväxt av celler som besitter förmågan för att invadera alternativt sprida sig till andra delar från kroppen.[2] Symtom kan omfatta blod inom avföringen (melena[3] eller hematochezi[4]), slembildning, anemi,[5][6] förändrade tarmrörelser eller vanor, tarmvred,[7]viktminskning, samt en emotion av ständig trötthet.[8] Dessa symptom behöver inte ständigt bero vid cancer. Tjocktarmscancer kan uppkomma som adenocarcinom,[6]GIST, med mera. Adenocarcinom existerar det vanligaste.[5] Adenocarcinom är kapabel utvecklas ur benigna adenom.[6]
Kolorektal cancer existerar den tredjeplats vanligast förekommande cancerformen inom världen, efter lung- samt bröstcancer, samt varje kalenderår diagnostiseras 1,2 miljoner personer. Incidensen varierar kraftigt internationellt och besitter kopplats mot livsstilen inom västvärlden. Kolorektal cancer existerar vanligast förekommande i Australien, Nya Zeeland och västra europa medan incidensen i Afrika är betydligt lägre.[9][10] inom Sverige registreras varje kalenderår cirka &&&&a