Social ekonomi studera hårt

Eurostudent är en europeisk enkätundersökning angående den sociala och ekonomiska dimensionen från högskolestudier. Den senaste utgåvan – Eurostudent 8 – skickades ut i 27 länder inom Europa. Några av frågorna handlar ifall studenternas finans och ögonkontakt på sina studier. UHR presenterar inom en färsk skrift hur situationen ser ut för studenterna inom åldrarna 35–54 år jämfört med studenter yngre än 35 år.

Mindre pengar över för äldre studenter

När studenter på svenska lärosäten äger fått självskatta sina inkomster och utgifter visar detta sig för att åldersgruppen 35–44 år besitter minst valuta över när utgifterna är betalda.

– detta finns en stort nyfikenhet att analysera även senare i existensen, men detta kan existera ekonomiskt utmanande, säger Carina Hellgren, enhetschef på UHR. Studenter mitt i existensen har också mindre ekonomiska marginaler samt därmed svårare att klara en oväntad utgift, jämfört med yngre studenter.

Många äldre varvar s

•

Socioekonomiska faktorer

Välkommen till Pluggakuten! Socioekonomiska faktorer är ett samlingsbegrepp för sådant som språklig och utbildningsmässig bakgrund, hur välutbildade ens föräldrar är samt vad de jobbar med, var i landet man växt upp, inkomstnivå, etc. Med andra ord, en persons bakgrund i grova drag. Ofta används termen inom forskning och liknande områden. Det är väldigt viktigt att ta hänsyn till sådana faktorer, annars kan en slutsats bli helt fel. Om jag ska göra en studie om samhällskunskapsundervisningen i olika kommuner, kanske jag samlar in provdata från hundra elever. Hälften bor i kommun A, och den andra halvan i kommun B. Resultatet visar att i kommun A får 55% av eleverna minst betyget C i samhällskunskap, medan samma siffra endast är 30% i kommun B.

Min slutsats är att undervisningen i samhällskunskap är mycket sämre i kommun B än i kommun A. Det kan stämma, men när jag undersöker de socioekonomiska faktorerna visar det sig att 78% av eleverna från kommun A har högskoleutbildade föräldrar, medan samma siffra är 52% i kommun B. Dessutom har 40% av eleverna i kommun B svenska som andraspråk, medan samma siffra i kommun A är 21%. Slutsatsen måste inte var

•

Socioekonomisk nivå, som ofta mäts genom utbildning, yrke eller inkomst, har stor betydelse för psykisk hälsa. Utbildning påverkar förutsättningar att ta sig fram på arbetsmarknaden och sysselsättningen har påverkan på våra ekonomiska förutsättningar.

De ekonomiska förutsättningarna kan skilja sig åt beroende på om man studerar, har ett jobb, har en annan sysselsättning eller är arbetslös. Att ha ekonomiska svårigheter som stora skulder eller svårigheter att betala sina räkningar leder ofta till känslor av stress och oro, både bland barn och vuxna. Men det kan också vara så att olika former av psykisk ohälsa leder till svårigheter att bedriva studier eller arbeta, och därför resulterar i sämre ekonomi.

Arbetslöshet kan vara en riskfaktor för olika former av psykisk ohälsa, delvis på grund av den ekonomiska situation som man hamnar i. Men det kan också handla om att man saknar ett socialt sammanhang, en meningsfull sysselsättning eller att självbilden påverkas