Hur bildas radioaktiva
•
Radon
- Uppslagsordet ”Niton” leder hit. För Niton i England, se Niton, England.
| Radon | |
Digital radonmätare Emissionsspektrum | |
| Generella egenskaper | |
| Relativ atommassa | u |
| Utseende | Färglös i gasform |
| Fysikaliska egenskaper | |
| Densitet | 9,73 kg/m³( K) |
| Aggregationstillstånd | Gas |
| Smältpunkt | K (&#;°C) |
| Kokpunkt | ,3 K (&#;°C) |
| Molvolym | 50,5 ×&#;10-6m³/mol |
| Smältvärme | 2,89 kJ/mol |
| Ångbildningsvärme | 16,4 kJ/mol |
| Atomära egenskaper | |
| Atomradie | pm |
| Kovalent radie | pm |
| Jonisationspotential | Första: 1 kJ/mol (Lista) |
| Elektronkonfiguration | |
| Elektronkonfiguration | [Xe] 4f14 5d10 6s2 6p6 |
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 18, 8 |
| Kemiska egenskaper | |
| Oxidationstillstånd | 0 (okänd) |
| Diverse | |
| Kristallstruktur | Kubisk tätpackning (ccp) |
| Identifikation | |
| Historia | |
| Stabilaste isotoper | |
| Säkerhetsinformation | |
| SI-enheter och STP används om inget annat anges. | |
Radon är ett grundämne, en radioaktivädelgas, med kemiskt tecken Rn[1] och atomnummer Den vanligast förekommande isotopen är radon, som bildas vid sönderfall av radium och ingår i den sönderfallskedja som börjar
•
Radon är ett osynlig, luktfri och smaklös radioaktiv ädelgas. Radon bildas genom olika sönderfallskedjor, samt kan förekomma som flera olika isotoper. Den maximalt långlivade, samt därmed också vanligast förekommande av dessa isotoper, är radon Radon bildas nära sönderfall från radium, liksom ett led i den så kallade uranserien liksom utgår från uran samt slutar tillsammans bly Radon har ett halveringstid på 3,8 dygn och sönderfaller till enstaka rad fasta metallatomer liksom kallas radondöttrar (radioaktiva isotoper av bly, polonium samt vismut). nära sönderfallet avges alfastrålning. nära inandning utgör alfastrålning från sönderfall från radon samt radondöttrarna enstaka hälsorisk.
Kartorna visar en generaliserad bild från grundvattenkvaliteten. inom stora delar av landet är detta ont angående data, vilket ger större osäkerheter inom kartbilden. Detta markeras på kartan tillsammans med svagare färg. Områden vilket ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade tillsammans med starkare färg.
Läs mer på sidan vad visar kartorna?
Grundvat
•
Radioaktivitet.
Radioaktivitet upptäcktes i slutet av talet av Henry Becquerel. Marie Curie är också ett av de stora namnen inom upptäckterna kring radioaktivitet. Dessa två fick dela på nobelpriset i fysik för sina upptäckter.
Bild: Kuebi / Public Domain
Radioaktivitet kallas den process då atomkärnan spontant sönderfaller och avger strålning. Det beror på att atomkärnan innehåller för mycket energi för att den ska vara stabil. Dessa atomer kallas instabila eller radioaktiva. Alla grundämnen över atomnummer 82 är instabila, men de flesta andra grundämnen har någon isotop som är radioaktiv.
Joniserande strålning.
Strålning som slår bort elektroner från atomerna den passerar så att joner bildas, kallas joniserande. Den joniserande strålningen kan komma från:
1. Partikelstrålning: Ämnen vars atomkärnor faller sönder och då sänder ut partiklar. Denna strålning kallas alfastrålning eller betastrålning. Betastrålningen kan vara negativ eller positiv, men vanligtvis tas enbart den negativa upp i grundläggande atomfysik.
2. Elektromagnetisk strålning: den elektromagnetiska strålningen med allra högst energi, röntgenstrålning och gammastrålning, är joniserande.