Arbetarrörelsen i sverige
•
Arbetarrörelsen i Sverige
Arbetarrörelsen i Sverige har anor tillbaka till åtminstone talet, då arbetarna började organisera tidigare spontana hungerupplopp till strejker och därmed började agera som en autonom grupp.[1] Fackföreningar i modern bemärkelse uppkom under talet. En händelse som brukar ses som central i den tidiga arbetarrörelsen i Sverige är August Palms föreläsning "Hvad vilja Social-Demokraterna?" på hotell Stockholm i Malmö 6 november Fem år därefter, , bildades Sveriges första fackförbund, Svenska Typografförbundet,[2] och senare samma år Svenska Postmannaförbundet.[3]
Arbetarrörelsen kom snart att delas i en facklig och en politisk del. Central för den fackliga rörelsen är Landsorganisationen, ofta förkortad LO, som bildades med syftet att organisera alla fackförbund i en central organisation. Vid sidan av bildades , främst av fackföreningar, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP).[4] Så kallad kollektivanslutning av fackföreningsmedlemmar till Socialdemokraterna skapade nära band mellan organisationerna.[5] Dessa två organisationer har alltsedan talets inledning dominerat arbetarrörelsen i Sverige, och i mångt och mycket även det al
•
Arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har äldre anor, i detta fall i talets radikala hantverksgrupper och liberala arbetarföreningar, som fram till talet utgjorde en konkurrent till socialdemokratins klasskampslinje.
Rörelsens genombrott kom med talets strejker. Tidigare hade fackföreningarna, typografernas, varit av hantverkskaraktär, nu grundades istället riksomfattande industriförbund inom de flesta branscher. Strejk var i början arbetarnas enda vapen. I decemberöverenskommelsen mellan LO (grundat ) och SAF godtogs kollektivavtalen och föreningsrätten mot att LO erkände arbetsgivarens rätt att leda arbetet.
Socialdemokratiska Arbetarepartiet (SAP) bildades främst av fackföreningar Genom kollektivanslutningen knöts från början nära band mellan rörelsens två grenar. Närstående organisationer som Arbetarnas bildningsförbund (ABF), nykterhetsföreningen Verdandi, hyresgästföreningen, bostadskooperativa HSB samt i viss mån konsumentkooperationen (idag Coop) markerar dels rörelsens integration i samhället, dels uppbyggandet av en struktur som inom några årtionden skulle komma att dominera grenar som l
•
Texter om dem olika organisationer som funnits och finns inom svensk arbetarrörelse. Dessutom publicerar oss material likt skrivits ifall Säpo:s bevakning av svenska vänstern samt fredsrörelsen. Både texter vilket skrivits från olika vänstergrupper, och dessutom de utredningar som Socialstyrelsen presenterat angående Säpo:s aktiviteter. Välj ur menyerna mot vänster.
Här nedan publicerar oss texter liksom behandlar land generellt.
Om klasserna i land, av G Therborn.
Arbetarrörelsen inom Sverige (del 1), från Knut Bäckström. Behandlar perioden fram mot
Arbetarrörelsen inom Sverige (del 2), från Knut Bäckström. Behandlar perioden
Arbetarrörelsens tillväxt i dem tre nordiska länderna , av Edvard Bull. enstaka "klassisk" samt mycket omdebatterad uppsats ifrån
Den röda tråden, från Håkan Blomqvist. Den svenska arbetarrörelsens historia.
Politik och organisation. Staten samt arbetarklassens organisationer, av Sune Sunesson. Avhandling som främst behandlar den svenska socialdemokratin och fackföreningsrörelsen.
Hungerskjöld och potatiskriget, av Mats Parner. ifall Sverige revolutionsåret
Arbetskompaniet Storsien - enstaka bok ifall politisk internering , från Kieri, Sundström, Åren fanns i Sveri