Bedömning adl
•
ADL-bedömning
Bedömningen av behovet av personlig assistans enligt adl tar också hänsyn till fysiska funktionshinder eller funktionsnedsättningar som kan påverka personens förmåga att utföra dessa uppgifter självständigt. En ADL-bedömning utförs vanligen av arbetsterapeut eller fysioterapeut, som observerar den sökande i sina dagliga situationer för att fastställa patientens förmåga att klara av dagliga aktiviteter. Bedömningen sker enligt en skala med “kan inte” “kan” “kan med hjälpmedel” “kan med hjälp av person” “ej bedömt” och “ej aktuellt”.
Bedömningen av personlig assistans enligt adl omfattar vanligtvis bedömningar genom både observation och intervju. Bedömningar genom intervju har dock klart lägre bevisvärde och tillmäts inte särskilt stor vikt vid prövningen. Det är därför väldigt mycket bättre om ADL-bedömningen sker genom observationer.
En väl genomförd ADL-bedömning kan vara till stor hjälp vid din ansökan om personlig assistans. Det är en viktig del av själva utredningen vid ansökan om personlig assistans. Du kan läsa mer om hur en utredning går till här.
Har du frågor om ADL-bedömningar eller hur man ansöker om personlig assistans är du välkommen att höra av di
•
ADL-Taxonomin® är ett av de mest använda arbetsterapeutiska bedömningsinstrumenten i Sverige och har använts sedan början av talet. ADL-Taxonomin® inbegriper ett systematisk tillvägagångssätt för att bedöma personens aktivitetsförmåga inom P- och I-ADL. Instrumentet är generiskt och finns i ett original men även med anpassningar till barn, personer med synnedsättning samt personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessa fyra ADL-Taxonomier ingår samlat i denna manual.
Tidigare it-stöd upphör att gälla
Av upphovsrättsskäl och på grund av gällande lagstiftning har Cambio Welfare Systems AB (tid. ILAB) och Sveriges Arbetsterapeuter enats om att avsluta sitt samarbete kring instrumentet it-stödet (FSADIS/Viva ADL) fr.o.m. 1 april Därefter är produkten med det illustrativa och dynamiska cirkeldiagrammet inte längre möjlig att använda.
Införande av begrepp i eget journalsystem
Sveriges Arbetsterapeuter arbetar nu tillsammans med upphovsrättsinnehavarna på ett alternativ för att verksamheter ska kunna lägga in ADL-Taxonomins begrepp i journalsystem. Det kommer att innefatta ett antal uppställda kriterier. Mer information kommer under våren
Teoretisk grund
Teoretiska
•
Aktiviteter i dagliga livet
Aktiviteter inom dagliga livet[1] (ADL), ibland kallat allmän daglig livsföring,[2] syftar vid de primär aktiviteter vilket en individ måste behärska för för att kunna äga ett självständigt vardagsliv. Den svenska termen kommer ifrån engelskans activities of daglig living (ADLs).[1]
Begreppet ADL används i vård- och utbildningssammanhang med avseende på människor med olika former från medicinska funktionsnedsättningar. I vård och omvårdnad utgår man från aktivitetsområden för för att klara dem dagliga kraven.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Begreppet föreslogs ursprungligen i USA under talet av Sidney Katz samt hans grupp vid Benjamin Rose Hospital i Cleveland, Ohio, dock har vidareutvecklats sedan dess.
utvecklade M. Powell Lawton samt Elaine Brody begreppet instrumental activities of daily living (IADLs), vid svenska instrumentell ADL, på grund av att fånga upp dem aktiviteter liksom stöder självständigt liv.
Definitioner/aktivitetsområden
[redigera | redigera wikitext]Personlig ADL omfattar att:
- äta samt dricka
- klä vid och från sig
- sköta sin personliga hygien
- sköta sin övriga kroppsvård
- göra toalettbesök och byta inkontinensa